Boverket spår i prognos att antalet påbörjade bostäder minskar med cirka 15 procent för 2020 i spåren av coronapandemin. Riksbyggen vill se ett införande av särskilda garantier för byggnadskreditiv och ett statligt lån som hjälper unga vuxna in på bostadsmarknaden för fortsatt hög bostadsproduktion.
Det fanns 4 978 239 bostäder i Sverige den 31 december förra året, enligt färsk statistik från SCB. Trots det står många grupper utanför bostadsmarknaden och tuffast är det för den stora gruppen unga vuxna. Riksbyggen har lanserat ett förslag om ett statligt Ungbolån, liknande SCN-lånet, för att hjälpa unga vuxna in på bostadsmarknaden.
Unga vuxnas svårigheter att komma in på bostadsmarknaden diskuterades när regeringen tillkallade branschen för byggsamtal. Riksbyggen var en av de aktörer som särskilt framhöll just den frågan och Riksbyggens Hyrköp av bostadsrätt för unga vuxna var ett av de goda exempel som lyftes under samtalet.
Ett fortsatt högt bostadsbyggande under lång tid är både nödvändigt och angeläget. Särskilda insatser behövs för att unga vuxna ska kunna skaffa ett tryggt boende. Riksbyggen föreslår därför ett statligt Ungbolån, liknande CSN-lånet, samt en rad andra åtgärder för bostadsmarknaden i stort inför regeringens bostadssamtal den 19 februari.
”I första hand gäller det att få tak över huvudet” säger Emma Ringqvist, förbundsordförande för jagvillhabostad.nu. ”Kravet på kontantinsats är det största hindret för unga vuxna som vill köpa sin bostad” menar Arturo Arques, privatekonom Swedbank och Sparbankerna. Lyssna eller titta på Riksbyggens Öppet fönster där vi diskuterar aktuella frågor inom bostadspolitiken.
”Stockholm är beroende av inflyttning” säger Sandro Scocco, Arena Idé, och Robert Boije, SBAB, slår fast att ”Sverige är ett av få länder som inte har särlösningar för ungas möjlighet att komma in på bostadsmarknaden” Lyssna eller titta på det andra avsnittet av Riksbyggens Öppet fönster där vi diskuterar aktuella frågor inom bostadspolitiken.
Riksbyggen startar nu Öppet fönster där vi diskuterar aktuella frågor inom bostadspolitiken. Öppet fönster finns som podd och i filmad version på Youtube. I premiäravsnittet deltar två tidigare riksdagsledamöter, Caroline Szyber (kd) och Veronica Palm (s). Avsnittet handlar om hur unga människor ska få en chans att komma in på bostadsmarknaden.
Regeringen vill reformera investeringsstödet för byggande av för hyresbostäder och bostäder för studerande. Riksbyggen är positiva till investeringsstödet som rätt utformat kan leda till fler bostäder som unga vuxna har råd att bo i och till en långsiktigt bättre balans på bostadsmarknaden.
Bostadsbrist, långa kötider till hyreslägenheter och amorteringskrav tvingar en generation unga svenskar till otrygga och dyra andra- eller tredjehandskontrakt. Riksbyggen har arbetat fram ett förslag om ett statligt Ungbolån. Förslaget skulle kunna göra stor skillnad för dagens unga vuxna på en bostadsmarknad som för många riskerar att bli en fattigdomsfälla
Finansinspektionen, FI, skriver på DN Debatt den 14 juni att amorteringskraven inte har hindrat unga från att köpa bostad. Utifrån Riksbyggens breda bostadsbyggande över hela Sverige och med kontakten med tusentals intressenter, är bilden av ungas situation på bostadsmarknaden en helt annan.
Ett nyligen uppmärksammat beslut i EU-domstolen pekar på att kommuners detaljplaner faller in under EU:s tjänstedirektiv. Därmed blir kommunerna anmälningspliktiga till EU-kommissionen. Riksbyggen, SABO och HSB har skrivit ett öppet brev för att stoppa en sådan tolkning.
Det finns många bra och genomförbara förslag i rapporten ”En ny social bostadspolitik”, till exempel om startlån, mellankapitalfinansiering och stärkta villkor för renovering och upprustning. Rapporten ger också en bra analys av läget på bostadsmarknaden och riktar befogad kritik mot brist på bostadspolitik de senaste decennierna, sammanfattar Mårten Lilja, vice vd på Riksbyggen.
Effekterna av det skärpta amorteringskravet börjar nu bli tydliga, många som egentligen har råd att köpa en bostadsrätt får inte den finansiering de planerat. Resultatet blir att till exempel många unga hushåll stängs ute från bostadsmarknaden. Riksbyggen efterlyser nu en bred överenskommelse om bostadspolitiken där amorteringskravet är en viktig pusselbit.
Regeringen har idag fattat beslut om att införa ytterligare amorteringskrav, enligt förslag från Finansinspektionen. Kraven riskerar att minska rörligheten på bostadsmarknaden och nu behövs särskilda åtgärder, bland annat för att hjälpa unga personer in på bostadsmarknaden.
Skärpta amorteringskrav löser inte bostadsmarknadens strukturella problem. Det skriver Mårten Lilja, Ulrika Blomqvist, David Johnsson, Mats Åkerlind och Günther Mårder.
Bostadsbyggandet har ökat kraftigt de senaste åren vilket är glädjande. Trots detta har många, både yngre och äldre, svårt att hitta ett boende. Det visar att bostadsmarknaden har strukturella problem. Det får tillskrivas det allmänna politiska läget att förutsättningar för långsiktiga åtgärder saknas. Dock finns andra glädjeämnen som ökat stöd för boende för äldre och förstärkt solcellssatsning.
Riksbyggen vill värna om fastighetsägarnas möjlighet att besluta om långsiktiga renoveringar och ombyggnader. I sitt remissyttrande över betänkandet Stärkt ställning för hyresgäster (SOU 2017:33) avstyrker därför Riksbyggen förslaget om hyresgästers långtgående möjlighet att påverka ombyggnadsåtgärders utformning.
Bostadsminister Peter Eriksson vill ändra regelverket och ytterligare spä på skattesubventioner för uthyrning av privatbostäder som ett led i att lindra krisen på bostadsmarknaden. Det är en mycket vansklig väg att gå och riskerar att inte bara undergräva bostadsrätten som boendeform utan också att öka riskerna för en verklig bostadsbubbla.
Liberalerna öppnar i sin skuggbudget för en nedtrappning av ränteavdragen. Riksbyggen har sedan tidigare efterlyst en nedtrappning av ränteavdraget och är därför positiva till förslaget.
Riksbyggens Mårten Lilja instämmer med bostadsminister Peter Eriksson om att överklaganden av detaljplaner har fått för stort utrymme i debatten om varför byggandet av nya bostäder inte går tillräckligt snabbt.