Ungas situation på bostadsmarknaden fortsatt hårt pressad

Finansinspektionen, FI, skriver på DN Debatt den 14 juni att amorteringskraven inte har hindrat unga från att köpa bostad. Utifrån Riksbyggens breda bostadsbyggande över hela Sverige och med kontakten med tusentals intressenter, är bilden av ungas situation på bostadsmarknaden en helt annan.

Enligt FI har andelen unga som tar bostadslån ökat sedan amorteringskraven infördes. Det är ett konstaterande som väcker många frågor. Någon siffra anges inte i artikeln och inte heller vilken tidsperiod man jämför med. På det hela taget är debattinlägget luddigt på många sätt utom just när det gäller en sak: de unga har inte drabbats. Det finns nog skäl till luddigheten. Tittar man i det underlag som FI levererat till regeringen är det klart och tydligt att antalet unga som skaffat bolån ökat under en räcka av år innan amorteringskraven infördes. Det är inte konstigt. När kön till en hyresrätt är flera decennier i storstadsområdena återstår att köpa eller att hyra i andra hand. Eller tredje hand.

Men kurvan över det ökade antalet unga som tar bolån bryts tydligt när amorteringskraven införs och planar i princip ut helt. Det naturliga vore att den kurvan fortsatte uppåt med tanke på den rådande situationen. Den marginella ökning som kvarstår är, när man studerar FI:s egen graf men blotta ögat, knappt urskiljbar. Av detta blir deras analys – håll i hatten – att de unga inte hindrats att köpa bostad.

Riksbyggens erfarenhet pekar åt ett helt annat håll. Kan det verkligen vara en tillfällighet att unga bostadsköpare nästan helt har försvunnit från kundstocken sedan det skärpta amorteringskravet infördes i mars 2018? Kan det även vara en tillfällighet att det är just kundgruppen unga vuxna år som sedan mars 2018 inte kan fullfölja sina köp på grund av att banken sagt nej, trots tidigare lånelöfte? Vi pratar här om cirka 1,6 miljoner invånare. FI bygger också sin analys enbart på de som fått lån, alla som fått nej finns inte med i deras statistik.

Enligt en undersökning som företaget Evidens gjort på uppdrag av Riksbyggen visar att i Linköping klarar bara 14 procent av de unga vuxna att köpa en etta efter att amorteringskraven skärptes i mars 2018. Samma siffra i Solna är 18 procent, i Umeå 19 procent och i Mölndal 18 procent. Påverkar detta faktum ungas möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden?

Utifrån från vår vardag som bostadsutvecklare med snart 80 års erfarenhet ser vi på Riksbyggen en stark koppling mellan de två amorteringskraven och ungas möjlighet att göra ett inträde på bostadsmarknaden. Man kan undra om FI vid något tillfälle satt sig ner, gjort en helt vanlig kalkyl utifrån förutsättningarna för en verklig bostadsköpare i åldern 18-35 år och försökt köpa en etta för att få tak över huvudet? Finansinspektionen försöker med luddig statistik visa ”att alla andra har fel”. Helt klart är att om regeringen vill nå sina mål för bostadsbyggandet behövs ett annat underlag än det som FI nu levererat.

Mårten Lilja, vice vd Riksbyggen och chef för Affärsområde Bostad

För mer information:
Håkan Andersson, presschef Riksbyggen, 072-239 00 66