I årets sista avsnitt sammanfattar Johanna Ode det bostadspolitiska året 2021. Det blev ett händelserikt år där en bostadspolitisk fråga utlöste en regeringskris och inte mindre än tre personer haft posten som bostadsminister.
I stora delar ställer sig Riksbyggen bakom regeringens förslag för ”Tryggare bostadsrätt”. I sitt remissvar tillstyrker Riksbyggen bland annat förslaget om att utgångspunkten ska vara en röst per medlem och förslaget om redovisning av nyckeltal i förvaltningsberättelsen.
Många bostadsrättsföreningar vill bli mer hållbara. Till exempel har det varit rekordintresse för Riksbyggens tävling Årets Hållbarhetsförening. Men samtidigt stoppas stöd för energieffektivisering i flerbostadshus. Hur hänger det ihop? Titta på nya avsnittet av 5 Minuter med Johanna Od
Riksbyggen har tillsammans med HSB och Bostadsrätterna gjort en hemställan till regeringen om förlängning av Lag (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. De tre bostadsorganisationerna vill fortsatt underlätta genomförandet av föreningsstämmor i bostadsrättsföreningar, bland annat genom att tillåta poströstning.
Ny statistik från Svensk Kooperation visar att den kooperativa sektorn, där Riksbyggen ingår, ökade med tre miljarder under 2020 trots en pågående coronapandemi. Med en omsättning på 494 miljarder kronor utgör de 100 största kooperativa och ömsesidiga företagen en betydande del av svenskt näringsliv.
Idag har Sverige fått en ny bostadsminister och i förra veckan röstades en ny budget för 2022 igenom. Hur kommer detta att påverka bostadspolitiken? Johanna Ode berättar om den nya bostadsministern och den senaste händelseutvecklingen.
Idag har statsminister Magdalena Andersson presenterat sin regering med Johan Danielsson som ny bostadsminister. I regeringsförklaringen framhölls betydelsen av det hållbara bostadsbyggandet, vilket Riksbyggen välkomnar.
Nästa år kommer Riksbyggens Jubileumsfond ”Den Goda Staden” att dela ut cirka 500 000 - 600 000 kronor fördelat på minst fyra stipendiater. Under 2022 ges särskild prioritet till ansökningar med projekt som bidrar till kunskap om " Efter pandemin: Hur kan bostäder och grannskap möta nya behov och önskemål?"
Preliminärt påbörjades byggandet av cirka 46 000 lägenheter under de tre första kvartalen 2021, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med samma period 2020, visar färsk statistik från SCB. Åtgärder behövs dock både för att bibehålla en hög byggtakt och för att fler ska ha råd med en egen bostad, till exempel genom investeringsstöd för hyresrätter och införande av startlån för unga vuxna.
Den 6 december undertecknar Svensk Kooperation Deklaration för en stark demokrati. Kooperativa och ömsesidiga företag har en central roll för demokratins utveckling i Sverige, både historiskt och i nutid. Genom undertecknandet och demokratistärkande aktiviteter bidrar Svensk Kooperation till att öka kunskapen om det demokratiska näringslivets betydelse för demokratin.
Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att granska marknaden för konsumentkrediter, vilket kan komma att påverka regelverket kring lån till bostäder. Johanna Ode berättar om utredarens uppdrag och hur regleringen av bolånemarknaden påverkar bostadsmarknaden.
Totalkostnaderna för el, fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp har ökat under det senaste året – och gapet mellan kommunerna växer. De som bor i kommunen med högsta sammanlagda taxa betalar 1 020 kronor mer i månaden jämfört med kommunen som har lägst kostnad. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten som kartlägger avgifter och taxor i hela landet.
