Elstöd och platssamverkan – 5 minuter bostadspolitik med Johanna Bjurskog

Johanna Bjurskog kommenterar regeringens beslut om elstöd och planer för obligatorisk platssamverkan.

EU och regeringen har i veckan fattat beslut om elstöd till företag och organisationer, inklusive bostadsrättsföreningar.

- Äntligen kan även bostadsrättsföreningar få elstödet. Det var en del av en akut krishantering. Framåt vill jag se mer fokus på energieffektivisering. Det bästa för både plånboken och miljön är de kilowattimmar som aldrig förbrukas. Riksbyggen har föreslagit hur ett grönt stöd till bostadsrättsföreningar kan utformas för att påskynda omställningen, säger Johanna Bjurskog, bostadspolitisk expert och förändringsledare på Riksbyggen.

En annan aktuell fråga är platssamverkan, som handlar om att fastighetsägare och andra aktörer väljer att arbeta tillsammans för att stärka tryggheten och öka attraktiviteten i sitt närområde. Enligt Tidöavtalet ska regeringen ta fram lagstöd för att göra sådana samarbetsformer obligatoriska.

- Viktiga framgångsfaktorer är flexibilitet och frivillighet. Därför är det viktigt att regeringen brett och förutsättningslöst undersöker hur frivillig samverkan kan främjas, säger Johanna Bjurskog.

Riksbyggen har tillsammans med Bostadsrätterna, Fastighetsägarna och HSB skickat in en skrivelse till regeringen där vi rekommenderar regeringen att i direktiv till en eventuell utredning om platssamverkan ger i uppdrag att:

1. Se över, identifiera och undanröja hinder i befintlig lagstiftning som skapar osäkerheter för kommuner som vill engagera sig i olika former av platssamverkan.

2. Brett och förutsättningslöst undersöka hur frivillig BID-samverkan kan främjas.

3. Klargöra hur ett eventuellt krav på fastighetsägare att medverka i en BID-inspirerad samverkan skulle förhålla sig till den grundlagsstadgade föreningsfriheten samt den negativa föreningsrätt som Europadomstolen genom sin tillämpning av Europakonventionen slagit fast existerar.

4. Inhämta erfarenheter och lärdomar av BID-inspirerad samverkan, både i Sverige och från andra länder.

5. Kartlägga de trygghetsskapande och brottsförebyggande verktyg som kommunerna har.

Delar av Riksbyggens bostadspolitiska ståndpunkter:
• Införande av ett startlån, till exempel Riksbyggens förslag om UngBolån, som underlättar inträdet på bostadsmarknaden för unga vuxna.
• Politiska insatser som säkrar byggandet – och arbetstillfällen. Förutsättningarna för att bygga har ändrats dramatiskt med lägre köpkraft, ökad osäkerhet och högre priser, räntor etc. Vi samhällsbyggare efterfrågar stabila och långsiktiga spelregler och ser gärna att bostadsföretag, stat och kommun samverkar kring lösningar, också avseende finansiering.
• Införande av gränsvärden i klimatdeklarationer för nyproduktion av bostäder.
• Grönt stöd till bostadsrättsföreningar. Riksbyggen efterlyser ett statligt stödpaket till bostadsrättsföreningar som är enkelt att använda, som ROT-avdraget. Stödet bör omfatta fyra områden: Energiåtgärder, klimatanpassning, biologisk mångfald samt cirkulär ekonomi.
• Effektivisera och förbättra plan- och tillståndsprocesserna för att öka bostadsbyggandet – Bygg i Tid.

Läs mer Riksbyggens bostadspolitiska arbete på Riksbyggen Opinion.

För mer information:
Johanna Bjurskog, bostadspolitisk expert och förändringsledare, 072-465 66 92 johanna.bjurskog@riksbyggen.se
Mira Lindahl, presschef 070-258 36 38 mira.lindahl@riksbyggen.se