Sverige bör använda EU-medel till energisnålare bostäder

Bostäderna i Sverige måste energieffektiviseras. Det är absolut nödvändigt för att vi ska kunna uppnå de nationella miljömålen. Befintliga byggnader står för 35 procent av den samlade energianvändningen. Ett av Riksdagens uppsatta miljömål för god bebyggd miljö är för övrigt att minska energianvändningen i just bostäder.

Frågan är bara hur detta ska kunna ske. Många av miljonprogrammets bostäder, och även andra äldre bostäder, behöver renoveras och samtidigt energieffektiviseras. Men hur detta ska finansieras är oklart. Fastighetsägaren har givetvis ett eget ansvar för underhållet, men här handlar det om omfattande ombyggnationer för över 300 miljarder kronor. Detta är mer än vad det kostade att bygga miljonprogrammet översatt till 60-talets penningvärde. Sveriges Byggindustrier (BI) publicerade för några år sedan rapporten ”Hur når vi de samhälleliga energimålen?”, där man pekar på att det behövs starkare ekonomiska incitament för fastighetsägare. I rapporten finns en grov uppskattning på ett årligt investeringsbehov om cirka 50 miljarder kronor och 50 000 nya årsarbeten. Men detta kommer inte att ske utan politiska initiativ.

Nu har regeringen chansen att med hjälp av pengar från EUs strukturfonder stimulera energieffektiviseringar i samband med renovering. Enligt EU-kommissionens förslag ska de pengarna kunna gå till bostadssektorn. För åren 2014-2020 ska 20 procent av regionalfondens medel användas specifikt till åtgärder som stimulerar övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Stödet anslås till energieffektiviseringar och övergång till förnybar energi. Här finns möjligheter att göra energiåtgärder i samband med att delar av miljonprogrammet rustas upp, till exempel genom införande av värmeåtervinning och tilläggsisolering.

Andra europeiska länder har varit mer förutseende än Sverige i denna fråga. I Frankrike har mer än 50 000 bostäder renoverats med medel från strukturfonderna och energianvändningen i dessa bostäder har minskat med cirka 40 procent. Där har drygt 200 miljoner Euro från regionalfonden genererat en miljard Euro i investeringar och skapat omkring 15 000 jobb. Och det handlar mest om lokala jobb i små och medelstora företag, det vill säga sådana företag som svenska politiker säger sig vilja värna om.

Detta handlar om medel som, använda på rätt sätt, påtagligt ökar möjligheterna att nå Sveriges egna miljömål. Åtgärderna skulle dessutom skapa fler jobb i byggbranschen och gynna en hållbar stadsutveckling. Näringsdepartementet, Socialdepartementet och Finansdepartementet bör se över vilka samhälleliga och ekonomiska vinster detta skulle ge för Sverige.

Nu finns möjligheten att tydligt minska energianvändningen i våra bostäder samtidigt som standarden höjs i våra mest utsatta områden. Nu har tiden kommit för att fatta kloka nationella beslut om hur EU:s strukturfonder ska användas på bästa sätt för att Sverige ska nå sina miljömål. Nu är det dags att använda dem till energieffektivisering i samband med renovering av svenska bostäder.

Kurt Eliasson  
SABO

Anders Lago
HSB

Leif Linde 
Riksbyggen

Barbro Engman
Hyresgästföreningen

Johan Lindholm
Byggnads