Förbud mot progressiva avskrivningar drabbar boende

Företrädare för drygt hälften av landets bostadsrättsföreningar befarar att förändringar i metoderna för avskrivning riskerar att ge köpare av bostadsrätter och boende mer svårbegripliga årsredovisningar, ökade kostnader och minskade förutsättningar för nyproduktion.

Från i år ska alla aktiebolag och ekonomiska föreningar upprätta årsredovisningar enligt de nya K-regelverken. Landets bostadsrättsföreningar är oroliga att de nya reglerna innebär att progressiva avskrivningar – låga avskrivningar initialt som ökar med tiden – blir olagliga. Frågan är ännu inte avgjord, utan granskas för närvarande av jurister på statliga Bokföringsnämnden.

Tanken med avskrivningar är att fördela kostnaden över bedömd nyttjandetid. Men bostadsrättsfastigheter har normalt en nästintill obegränsad nyttjandetid och en etablerad praxis kring underhåll. Bostadsrättsföreningar bedrivs som bestående verksamhet utan vinstsyfte, som varken säljs eller omvandlas. Syftet är att ”utan begränsning i tiden” låta hus stå i gott skick. Då finns inte heller behov att göra avskrivningar efter samma absoluta princip som i en affärsverksamhet där tillgångar över tid minskar i värde.

Riksbyggen, HSB Riksförbund, Bostadsrätterna och SBC företräder c:a 12 500 av omkring 24 000 aktiva bostadsrättsföreningar som berörs av de nya reglerna. Tillsammans pekar man på flera negativa konsekvenser som kan uppstå om progressiva avskrivningar förbjuds:

• Föreningar tvingas förändra förutsättningarna för sina medlemmar som köpt bostadsrätter till villkor som inte längre gäller.
  
• Årsredovisningar blir svåra att förstå, vilket motverkar ambitionerna att skapa mer konsumentvänliga årsredovisningar.
  
• Ökade kostnader skapar osäkerhet som i sin tur minskar marknadsförutsättningarna för nyproduktion. Detta i ett läge då Sverige verkligen behöver fler bostäder.
  
• Höjda avskrivningar riskerar att tränga undan underhållsperspektivet och dagens praxis kring underhållsplanering.
  
• Bostadsrättsföreningar drabbas olika beroende på förutsättningar när bestånden byggdes eller anskaffades. Två likadana hus intill varandra som ombildats till bostadsrätt vid två olika decennier, kan få mångdubbel skillnad i avskrivningskostnad.
  
• Ändrade avskrivningar påverkar marknadspriset på bostadsrätter som inte är motiverat utifrån verkligt behov, vilket drabbar enskilda bostadsrättshavare på ett orimligt sätt.
  

Riksbyggen, HSB Riksförbund, Bostadsrätterna och SBC slår i ett gemensamt uttalande fast att regelförändringarna påtagligt missgynnar deras medlemmar. Man säger sig gärna bidra till förbättring av konsument- och medlemsinformationen i årsredovisningarna, men menar att den nya tolkningen av regelverken saknar konsekvensanalys och uttryckligt stöd i lagen. Man hoppas därför på fortsatt dialog om metoder och längd för avskrivningar i det nya regelverket.

Vidare föreslås att bostadsbranschen tillsammans med Bokföringsnämnden och branschorganisationen för redovisningskonsulter FAR inleder en gemensam översyn på längre sikt av regelverken, där även andra perspektiv än metoderna för avskrivning tas med.

För mer information, kontakta:
Anders Lago, ordförande HSB Riksförbund
Leif Linde, vd Riksbyggen
Ulrika Blomqvist, vd Bostadsrätterna
Niklas Knight, vd SBC Sveriges BostadsrättsCentrum