Elnätspriserna fortsätter öka - upp 27 procent de senaste fem åren

Elnätspriserna har ökat med i snitt 27,4 procent sedan 2014. Under samma period har konsumentprisindex, KPI, ökat med 6,0 procent. Vattenfall och E. ON hör till de bolag som höjt mest. Sedan 2018 har elnätspriserna höjts med i snitt 3,6 procent, jämfört med KPI på 1,9 procent. Det visar den årliga Nils Holgerssonrapporten, som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.

– Trots kraftiga höjningar tidigare år fortsätter elnätspriset att höjas vilket drabbar miljontals konsumenter. Ökningen i år har dämpats något vilket visar betydelsen av att de intäktsramar som satts upp för elföretagen behålls och efterlevs, säger Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen.

Under de senaste fem åren har Vattenfall höjt elnätsavgifterna med 41,3 procent, E.ON med 38,1 procent och Ellevio med 17,2 procent. Övriga leverantörer har i snitt höjt med 18,9 procent.

– Det är viktigt att förordningen om intäktsram för elnätsverksamhet som regeringen beslutade om i augusti 2018 får tid att verka nu utan förändringar. Förordningen är ett viktigt skydd för landets konsumenter som inte har något alternativ att välja på när det gäller elnätsleverantör, säger Hans Dahlin.

De tre stora bolagen Vattenfall, Ellevio och E.ON har monopol på elnäten i 141 av 290 kommuner vilket ger dem en mycket avgörande position och deras prisjusteringar slår igenom stort.

Fakta:
Elnätsföretagens intäktsramar för 2016-2019 har beslutats av Energimarknadsinspektionen,Ei. Intäktsramarna medger en årlig intäktsökning på cirka två procent för elnätsföretagen i medeltal (exkl. inflation). I domstolsprocesser har dessa intäktsramar höjts. Sverige har cirka 180 elnätsföretag. Eftersom det saknas konkurrens på elnätsmarknaden är priset reglerat och Ei har till uppgift att granska att avgifterna är rimliga.

I undersökningen har den årliga elnätsavgiften beräknats för typhuset i Nils Holgersson-rapporten med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh. Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år. För varje huvudort i kommunen har ett medelvärde redovisats i öre/kWh inkl moms utifrån den totala elnätskostnaden för typhuset. Energiskatten för el som finns med på fakturan från elnätsföretagen är inte inkluderad.


Organisationerna bakom Nils Holgerssongruppen; Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Bostadsrätterna, har tidigare begärt att intäktsregleringen för elnätsavgifterna ska bli tydligare och skärpas för att skydda konsumenterna. För en genomsnittlig lägenhet står nätkostnaden för ungefär en tredjedel av de totala elkostnaderna. Som underlag Energimarknadsinspektionens rapport ”Elnätsföretagens nättariffer” använts. 

Läs hela undersökningen på www.nilsholgersson.nu

I Nils Holgerssongruppens undersökningar ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan olika kommuner och målet är att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna. 

Läs mer på www.nilsholgersson.nu

För mer information, kontakta:
Hans Dahlin, ordförande Nils Holgerssongruppen, 070-076 36 94.
Thomas Folkesson, EKAN-gruppen, 070-556 02 58

Presskontakter:
Emma Casserlöv, pressekreterare HSB, 072-594 75 00, emma.casserlov@hsb.se
Sofia Zouagui, pressekreterare Hyresgästföreningen, 073-349 11 21, sofia.zouagui@hyresgastforeningen.se

Håkan Andersson, presschef Riksbyggen, 072-239 00 66, hakan.andersson@riksbyggen.se
Josefin Morge, pressansvarig Sveriges Allmännytta, 070-721 20 11, josefin.morge@sabo.se
Kenny Fredman, presschef Bostadsrätterna, 0765-20 10 04,
kenny.fredman@bostadsratterna.se