Allt större skillnader i kommunala avgifter för el, värme, avfall, vatten och avlopp de senaste tio åren

Priserna för el, värme, avfall, vatten och avlopp (VA) fortsätter att variera stort över landet. Den som bor i kommunen med högst avgifter betalar 1 000 kronor mer i månaden jämfört med den som har de lägsta avgifterna. De senaste tio åren har priserna stadigt ökat mer än den allmänna kostnadsutvecklingen och spridningen mellan kommuner har blivit allt större. Det visar Nils Holgerssonrapporten som kartlägger kostnader för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner. Riksbyggen är ev aktörerna bakom Nils Holgerssonrapporten.

De sammanslagna kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och avlopp samt sophämtning har minskat med 1,8 procent mellan 2019 och 2020. Det är andra gången under de senaste 25 åren som kostnaderna minskar totalt. Hela sänkningen kommer dock från minskade elpriser. Elhandelspriset sjunker med 32,2 procent och elnätspriset med 0,4 procent. Övriga priser ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen.

– Att såväl det genomsnittliga elhandelspriset som elnätspriset minskar är positivt för konsumenterna. Fortfarande är det dock stora skillnader mellan kommunerna och i vissa höjs elnätspriserna, säger Hans Dahlin, ordförande för Nils Holgerssongruppen.

För att uppnå mer rimliga elnätspriser menar Nils Holgerssongruppen att det är viktigt att de nya reglerna kring elnätsreglering som börjat gälla i år får gälla under ett antal år utan större ändringar.

Fjärrvärme, VA och avfall ökar mer än konsumentprisindex (KPI)
Priserna för fjärrvärme, VA och avfall ökar betydligt mer än KPI. För fjärrvärme ökar priserna med 1,8 procent i genomsnitt. VA-priserna ökar med 3,8 procent och spridningen mellan kommunerna är fortsatt mycket stor. I några kommuner betalar invånarna fem gånger så mycket för VA som i kommunerna med lägst taxa. Även avfallspriserna ökar kraftigt med 4,3 procent.

– Fjärrvärmepriserna har den högsta ökningen på åtta år. VA-ökningen är också stor, i 38 kommuner höjs priserna med mer än 10 procent. Det belyser hur viktigt det är med investeringsplanering så att priserna inte behöver chockhöjas från ett år till ett annat, säger Hans Dahlin.

Fortsatt stora skillnader mellan storstads- och landsbygdskommunerna
Att skillnaderna mellan kommunernas avgifter och taxor totalt sett är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i kundtäta orter. Men, det finns såväl mindre som större kommuner som har låga respektive höga avgifter.

Om undersökningen

• Knappt hälften av kommunens taxor och avgifter (47 procent) är allt jämt relaterat till uppvärmning.
• 27 procent avser el.
• Resterande kostnad utgörs av VA (20 procent) och avfallshantering (6 procent).

Sedan år 1996 ger Nils Holgerssongruppen årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Gruppens medlemmar är Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.

Statistiken i denna rapport har hämtats från Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, Energiföretagen Sverige, statistikmyndigheten SCB samt genom egen insamling.

Rapporten finns i sin helhet här: nilsholgersson.nu

Kontakt:
Hans Dahlin, ordförande Nils Holgersson-gruppen, 070-076 36 94
Thomas Folkesson, EKAN-gruppen, 070-556 02 58

Presskontakter:
Sofia Zouagui, pressekreterare Hyresgästföreningen, 073-349 11 21, sofia.zouagui@hyresgastforeningen.se
Maria Lyckesjö, pressekreterare HSB, 010-442 03 10, maria.lyckesjo@hsb.se
Håkan Andersson, presschef Riksbyggen, 072-239 00 66, hakan.andersson@riksbyggen.se
Ulrika Lamberth , pressansvarig Sveriges Allmännytta, 070-721 20 11, ulrika.lamberth@sverigesallmannytta.se
Kenny Fredman, presschef Bostadsrätterna, 0765-20 10 04, kenny.fredman@bostadsratterna.se